Den långa långfredagen

Vårt påskgräs hann växa till sej, även om jag var lite skeptisk då vi sådde det.

Förutom påskgräs var årets påskpynt få. Prydnadsäggen och fjädrarna väntar i sina förpackningar på nästa år, jag fick aldrig fram dem i tid. Elin var ivrig och pärlade ett ägg av hama- pärlor. Sedan blev storebror också intresserad och komponerade ett han med.

Långfredagen var en skön dag. Lek och rörelse både inne och ute. Våra gymnastikringar används mest som gungor just nu. Aron önskar gungor ut på gården mest av allt. Får se hur det går med den önskan.

Vi röjde undan lastpallar, kvistar och grenar mellan två träd och fick upp balanseringslina. Då J kom på den briljanta idéen att spänna fast en till lina högre upp kunde alla tre barnen balansera/hänga på linan. Före det var det mest sura miner då de yngre ramlade av mest hela tiden. Glada miner och rörelse är en trevligare kombination.

Till eftermiddagen fick vi sällskap av systerdöttrarna då deras föräldrar fick några timmar ledigt. Fem barn fick bra plats i sandhögen.

Långfredagen kändes nog lång, men inte trist utan tvärtom.