Barnen började med sand- och vattenlek på gården. Jisses så de njöt av att pynja på och jag gladde mej över nöjda barn. Plötsligt stod Aron där vid mej och ville cykla. Jag letade fram hjälmarna, som inte var längre än skåpet i hallen, och bar upp cyklarna från källaren.

Sedan bar det av på vårens första cykeltur. Först några varv runt gården och ut på vägen. Jag varnade barnen om snö, is och mjuk väg. Ville inte att de blir besvikna då väglaget inte är som senast de cyklade. Visst var det mjuk eller halt på sina ställen.

Ivriga barn cyklade fram längs vägkanten. Jag lovade att vi packar cyklarna i bakluckan någon av dagarna och cyklar på vägarna i byn. Bäst att klä sej själv i springskor för att bekvämt hinna med den yngsta med minst hum om trafikvett.