Förra året i augusti flyttade vi från vårt radhushem. Barnens första hem. Vårt första gemensamma hem. Hemmet som var beläget i det bästa tänkbara bolaget tack vare underbara grannar. Det jag ännu också saknar, förutom promenadavståndet överallt, är grannarna.

Så blev jag bjuden med på lillajulsmiddag med kvinnorna från gården. Jag var snabb att tacka ja. För visst är det härligt att få träffa dem igen, även om vi bara var fem kring bordet idag. Maten på Bistro O mat var lika god som alltid.