Det känns bara för skönt vårvädret dagar som igår och idag. Solen som värmer så pass att en själv kan stå ute utan utebyxor i bara jeans och vinterrock. Att sedan få bevittna hur värmen får snön att smälta med fart, nästan så det går att se, det gör att våren känns riktigt nära.

Sedan slår realiteten en lite elakt. Det är vått då snön smälter vilket innebär våta och sandiga, men mycket glada, barn. Regnbyxor på vinterkläderna är jobbigt för alla. Jag njuter inte precis av att dra dem på barnen som stretar och protesterar, samtidigt skyddar jag gärna kläderna. För regnbyxorna är trots allt lättare att bara skölja av, de torkar snabbare än den där arma vinteroverallen. Nu skulle det sitta fint med fodrade regnkläder eller något liknande. Men snart är det tort eller så varmt att det räcker med skalkläderna och därmed blir påklädning mindre klumpigt.

Så här blött var det på vår gård igår på eftermiddagen. Barnen lekte hellre med traktorer och lastbilar i sandhögen. Till min glädje och förvåning. Hade ställt in mej på att de kommer att krypa i alla pölar den gången de bara hade vinteroverallerna på sej.

Missförstå mej inte. Det är inte så att jag inte vill att barnen ska leka och ha roligt där ute. Jag är bara så trött på en tambur full med sand så fort vi sticker in en sko där. Det är inte så stor skillnad om kläderna blir blöta eller smutsiga. Allt går att tvätta eller skölja av, men det tar tid för kläderna att torka igen. Det är trist.