Jag har skrivit om det förut, men jag gör det igen. Om syskonen och deras gemenskap. Den yngsta vill allt som oftast vara med i de äldres lekar. Mellanbarnet har gärna den lilla med sej. De två leker fint ihop. Hon har säkert märkt att då är det hon som får styra. Han nickar allt som oftast och gör som han tror att han ska göra.
Den äldsta vill de flesta gånger inte ha minstingen med. Vissa gånger ska han få vara själv och andra gånger får de öva på att leka tillsammans eller i samma utrymme. Ibland händer det att den yngsta och den äldsta gör något tillsammans helt på eget initiativ. Då är det bara bäst att stå alldeles tyst och iaktta det hela.
Den yngsta är de flesta gånger mycket nöjd då han får hänga med i de äldres gemensamma lekar. Han kan svansa efter dem utan att ha en egentlig roll, men inte heller bli bort körd. Då är han så lycklig. Han kan kolla noga hur de gör och göra lika han med. Tänk vad allt han lär sej av dem utan att de äldre ens försöker lära honom.
Vi har rätt samma med vår trea. Hon är nöjd så länge hon får vara med och hon tar genast efter. Vi hade fått ett lass ved en dag och äldre barn och 3 kompisar förde dem till vedlidret och där kom också Evilda 13 månader bärande på klabbar till vedlidret och det hade hon kommit på helt själv. Hon har också lärt sig att inte störa och rådda lekar alltför mycket för då får hon inte vara med så hon håller sig ganska bra till att bara följa med. Och sen när de äldre är på dagis/förskola så har hon inget att göra och ska bara klänga på mamma =)
Det är facsinerande att följa med deras framfart och företagsamhet.