Viggo fick en sån där rittavla av grannen, då de hade två stycken. Han har ivrigt ritat på den och igår ritade han sina första huvudfotingar. Jag är så stolt! Lyckades dessutom fotografera några före han suddade (det är ju lika roligt att sudda som att rita). Alla gånger har de inte ögon, mun, händer, men det viktigaste finns, alltså huvudet och benen.
Får jag presentera:
En bebis
Pappa med super långa armar.
Efter en rätt så bra natt känns den här dagen bättre än gårdagen. Hoppas den känlsan håller sej.
Första morgonen någonsin som våra båda barn sitter runt matbordet på morgonen. Elin har hittills suttit i sittern på golvet medan vi ätit med Viggo. Igår skruvade jag fast babybågen på den äldre tripptrapp stolen och nu sitter fröken stolt med oss på samma höjd. Elin får ännu ingenting att äta, men verkar mycket intresserad, så det är nog dags att börja koka åt henne. Istället koncentrerar hon sej på att kasta ner leksaker, hon vet att det låter när fäller ner nåt från bordet för hon blundar färdigt innan det träffar golvet. Det tog henne två leksaker att fatta.
Idag ska vi återgå till vårt veckoprogram, klubben kallar på förmiddagen. Förra veckan var vi så snuviga så vi stannade hemma. Imorgon är det rytmikstund på förmiddagen. Skönt med färdigt program, det enda vi behöver göra är fixa iväg oss hemifrån.
Pust, nu sover båda busarna, skönt!
Vet inte vad det beror på, men måndagar tenderar vara lite jobbigare än andra dagar. Eller joo, det har ju varit veckoslut och det är väl alltid tungt att återgå till jobbet (här hemma) efter några lediga dagar.
Det har alltså inte hänt någonting märkvärdigt idag. Varit en vanlig grå dag (även om solen tittat fram) med gnäll, gråt, bråk och tjat i lagom mängd orsakat av trötthet hos alla inblandade. Så lider jag av glömska, tråkigt!
EDIT kl. 20.10 Fick ett meddelande med härliga nyheter, dagen liksom räddad.
Förmiddagen spenderades i köket. Skönt att göra mängder med mat, inför kommande veckan, i lugn och ro. Barnen och J underhöll varandra undertiden.
Jag har alltid varit misstänksam gällande karelsstek-köttet i butikshyllan. Igår slank ett paket med hem, tänkte att det måste få en chans. Jag avskyr fläsk och senigt kött, usch.
Medan korvsoppan och grönskaksoppan av ”rester” från korvsoppan kokade på spisen förberedde jag köttgrytan. In i ugnen med hela härligheten och lycka till! Många timmar senare tog jag ut det här:
Kan inte säga annat än MUMS!! Det var så gott! (Lite mörk bild)
För eget minne:
Sätt ugnen på 200 grader.
Skala och stycka morötter, jag använde 2 stycken som fanns kvar. Lägg i ugnsfast form, en sån med lock.
En lök, skala och skär i bitar.
Bryn 1 paket karelskstek kött (var det kanske 700g i paketet, minns inte) och lägg i formen.
Skär/klipp ett paket bacon och stek i stekpanna, pressa med en vitlöksklyfta (varför inte två) och championer enligt smak (tror jag hade 6 eller 7 små färska som jag skurit i bitar, går lika bra med konserverade eller att lämna bort helt). Strö lite mjöl över när det är färdigt stekt, blanda.
Häll röran i ugnsformen, tillsätt en burk tomatpuré (blir det kanske några matskedar av den där lilla?).
Häll på vatten/buljon (endel kan också vara rödvin om det råkar finnas en skvätt) så det nästan täcker eller täcker allt helt och rör om så tomatpurén löser upp sej. Krydda om du vill.
Locket på och i ugnen. Tror grytan var där 2-3 timmar då jag rörde om och satt med lite matlagningsgrädde. Sänkte temperaturen till 100 grader och satte in formen tills vi åt på eftermiddagen. På köttpaketet stod 3timmar som ugnstid, men ju längre desto mörare blir det, i det här fallet åtm.
Efter ett matbutiksbesök och en flopp middag, fick vi besök av Takuris. Det nalkades spelkväll i form av sällskapspel bara barnen somnade.
Det som blev kvar efter oss fyra.
Männenas uppfattning av sällskapspel..
Det egentliga sällskapspelet, Nyans, hur roligt som helst.
De hade svårt att släppa tv:n. 5 sista SUPER intressanta minuter på nån match. (Vi fick avbryta spelet för den tiden).
Summa sumarun, en otroligt rolig kväll i skönt sällskap.
Det blev över av kakbottnet och jag gjorde cake pops grisar av det. Dom blev så där fulsnygga. 5 åringen gillade kakan och grisarna, alltså lyckat. nu väntar jag på att få höra om det smakade bra.
Några bilder från vårt kakbak.
VI räknar till 8 ägg. Alla träffade skålen då vi tillsammans knäckte dem. Peltor kidsen på för Viggo ogillar ljudet från maskinen.
Min hjälpreda blandar mjöl, potismjöl, bakpulver och vaniljsocker.
Underbart med maskin, det går undan att vispa ägg vitt och pösigt.
Sen var Viggo färdig med bakandet, vispen blev ju hans att slicka.
Det bästa med bakning.
Vi gör fyllning. Elvispen är såpass tyst, så örönskydden behövs inte.
Kakan fylld och svängd, den hölls ihop.
Min röda hand efter att jag färgat sockermassa.
Den känslan då man lyckats över alla sina förväntningar! Underbart! Nu sitter jag i soffan och myser mer än nöjd över mej själv.Det handlar om kakan, den väntar i kylen på kalaset imorgon. Fotar den i dagsljus och visar sen. 5-åringen får dessutom några grisar på pinne som bonus. Den arga fågeln måst ju ha något att träffa&förstöra, om jag alls förstått spelets gång.
Det har för övrigt varit en händelserik och rolig dag idag. Nu är första gången jag sitter framför datorn i annat syfte än recept och bilder på tippan. Jaa, det är väl första gången jag sitter ner och gör inget idag.
På morgonen kollade vi ett antal Mumin och Pingu avsnitt med Viggo innan vi åkte till Jumbo för att träffa två härliga med sina pojkar. Av alla underbara vänner jag har, är Hanna&Jenny de jag känt allra längst, sen vi var fyra eller fem år gamla? Vi umgås inte ofta, kanske distansen har nåt med saken att göra, men vi är vänner för livet. Det är så lätt att vara i det sällskapet.
Efter café, shopping och matbutik åkte jag och barnen efter J från jobbet. Det var en skön hemresa, båda barnen sov så gott som hela vägen från Vanda. Hemma, brast Vigggo ut i gråt då Nikke inte ännu hade kommit. Glädjen var stor då min bror kom 10 minuter senare. Vi åt tortillan, pojkarna lekte och kollade NHL på tv. Jag började dekorera kakan.
Egen anmärkning: Fotografera mera, så inläggen blir annat än text. Och ta det lugnt nån gång, det är också riktigt skönt.
Försöker hitta nån enkel och simpel näbb till angry birds kakan, alltså nån bild jag kan använda som modell. Finns ju massor, men jag vet inte riktigt hurdan jag klara av att kläta ihop av sockermassan.. Bestämde att jag gör näbben i förväg, så hinner den torka ordetligt.
Jag har precis färgat massan gul (och mina händer, borde köpa någo handskar), men nu vet jag inte hur jag ska börja. Vi får helt klart gräva fram modelleran med Viggo, jag behöver träning.
Hoppas jag kan visa ett resultat på lördagen, blir en underlig fågel om den saknar näbb.
Igår på eftermiddagen hände det för typ första gången: Viggo och Elin lekte tillsammans. De flesta gånger får Elin inte vara med, men igår fick hon.
Jag var i köket och när jag kom tillbaka till vardagsrummet väntar denna syn mej:
Viggo har satt på Peltor Kid örönskydden åt sej själv och Elin. Elin kanske smått förundrad.
Sen ålar Elin iväg och Viggo sätter av efter henne. En rolig gemensam lek, tjohoo!
De ser ju inte kloka ut, men strunt i det.
En liten stund senare ber Viggo mej titta, dom smakar tillsammans. Jag hinner fundera på vad allt de kan hitta på golvet före jag böjer mej ner och ser efter. Elin smakar på tripptrapp stolen och Viggo på en duplo-klosse. Allt lugnt med andra ord.
I väntan på flera gemensamma lekar.