Förra helgen hade vi min bror och Jedi på besök. Våra barn är inte helt bekväma och avslappnade med en hund i närheten. En del av dem är räddare än andra. Den äldsta är mest avslappnad och gillar att klappa och leka med hundar. Eller åtminstone Jedi och Wanda.

Vi var ute på gården i söndags då N och Jedi kom. Bra för alla att Jedi fick leka av sej ute före vi gick in. Barnen var mycket nöjda då vi har arbetsytor i köket som tål att sitta på. Stundvis satt de alla tre uppe och Jedi ville förstås med han också.

Vi tvingar självklart ingen av dem att våga mera än de själva vill. Vi bär de barn som behövs för att de ska kunna röra sej hemma medan vi har hund på besök. Vi vill inte heller alla gånger be hundarna stanna hemma. Det går inte att bli van med hundar om man inte ibland hamnar umgås eller vistas i samma rum. Då tycker jag det är fint att det i familjen finns hundar. Jedi kallas för kusin här av barnen. En fyrbent släkting att börja våga vistas med.

Det blev en hel del lek inne hos oss med Jedi. Jedi hade med sej en boll vi kastade åt honom och han sprang och fångade. Bra träning för honom att hämta tillbaka och släppa medan barnen hoppa av iver. Bra för våra barn att få se hur han leker, hur han ser ut och låter då han leker. För visst är det fart på och kan låta mycket. Alla barnen ville till slut vara med och kasta bollen. En del av dem riktigt många gånger, så det nästan blev gräl om vems tur det var.