Det har gått en dryg månad sedan vi senast träffade brorsan och deras lilla hund. Idag hälsade de på oss. Det lilla yrvädret är ju bara härligt. Han var inte stilla många stunder under tiden de var här. Han har ju förstås vuxit massor sedan vi senast, ingen baby hund längre utan en valp med glimten i ögat.

Barnen hölls mest uppe på soffan, de är inte direkt vana med hundvalpars iver. Viggo var modigast och ville gärna klappa Jedi. Det verkade som Jedi förstod att Viggo var intresserad för han följde extra noga med Viggos rörelser och steg.