Lycka är

Lycka är att spela fotboll. En gladare pojke fick man leta efter på gården. Visst fintade hon honom 10-0 största delen av tiden. Men ibland hann han med. Och så han njöt av hela situationen.

Ps. Det är inte Elin påandra bilden. Hon är inte så där säker då hon står, ännu.

Hattifnattar

Fick veta igår natt att det idag klockan 10 bjuds på Hattifnattkaka på gården. En granne fyllde 2 år. Hade nästan råkat glömma det på morgonen, men bara nästan. Viggo sade att vi måste ha en present. Sagt och gjort. Gärvde lite i skåpen. Svenska böcker, nej. En Mumin målarbok, ja! Passar ju kakans tema perfekt. Lite mat i barnen och ut på kalas.

Har aldrig sett en lika häftig Hattifnattkaka. WAU! God var den ju också.

Mysig stund kring bordet

Tänk att det ibland går att placera våra barn vid bordet och de sysslar med sitt i lugn och ro. Båda koncentrerar sig på sitt eget. Ibland faller en pusselbit i golvet. Ibland faller en legobit i golvet. Ibland tappar de nerven, men det fixar vi snabbt. Båda är pratsamma och på gott humör. En skön morgon.

Innan jag hann publicera detta har den yngre redan tappat intresset och förflyttat sig till andra lekar. Men det varade en stund. Den äldre sitter och bygger en segelbåt som barnen också kan bygga. Med andra ord utan instruktioner och modeller, helt egen design.

Spontanitet

Något som skulle bli en ensam tråkig kväll hemma, blev en kväll med spontan skumppa och marrängbakelse på terrassen.

Mums! Hur gott som helst.

Vi smakade på de söta popcornen med chokladränder. Till slut var nästan alla uppätna. De smakade riktigt gott. Sött, inte salt.

Det är inte okej att frysa ute en junikväll. Detta ätgårdades med varm glögg. Vi skålade för en trevlig väntan på julen. Haha. Visst smakade det gott med varm dricka, det medger jag. Som tur smakade det inte så mycket jul.

När klockan var alldeles för sent och det redan var mörkt ute kröp jag i säng. Efter för få timmars nattsömn (för mig) vaknade barnen. Nu är lördagmorgonen i full gång. Jag tackar för en trevlig fredagkväll varvad med skratt och allvar. Flera oplanerade terrasskvällar välkomnas med öppna armar.

Semesterdag nr 5

Femte vardagen semester. Besök av Pia&Sofia. De väntade på oss när vi kom hem från järnbutiken.

Vi flyttade snabbt ut på terrassen. Vädret gick inte att tolka idag heller.

Blivande fotbollsstjärna. Nu koncentrerade hon sig på att smaka på klöver.

Jag blev bjuden på kaka kryddad med gräs.

Elin på gott humör. Sofia ser förundrat på Elins framfart. Snart kommer hon efter.

De lekte en stund brevid varandra. Så söta är de ihop, nu redan.

Järnhandlarna

Vi besökte två järnbutiker idag. S-järn och K-järn. Fantasifulla namn de har.

Vi kollar in terrassmaterial. Inget är fastspikat och mycket är oklart och osäkert.

Viggo kollade in duschskåpen. För att få tiden att gå medan pappan pratade med expediten. Vi ska alltså inte ha ett skåp. I handen har han en färgkarta för målfärger. Annars bara den också.

Dagens terrasshäng

Vädret har varit underligt idag igen. Jag tackar blåsten som torkat byket ute mycket snabbt. Samtidigt hade det varit mycket varmare utan blåst. Stundvis såg det dessutom ut som om regnet kunde falla samtidigt som solen sken. Vi struntade i vädret och stortrivdes ute.

Viggo har ibland tålamod och lust att leka med sin syster.

Härligt sällskap hade vi hela dagen.

Minea var mycket intresserad av Elin och Viggo. Båda hade alldeles för bråttom för att hinna umgås.

Dela med sig

Elin äter banan och Viggo russin. I flera omgångar och frivilligt ger han av russinen åt henne. Hon tackar och tar emot. Stoppar russinen i munnen och spottar om en stund ut dem i haklappen. Men visst gillar. Allt storebror äter är ju gott.

Se hon går!

Elin har börjat gå. Sedan början av veckan har hon tagit några steg då hon blivit distraherad. Idag har hon medvetet gått omkring. Skrangligt är det, men hon promenerar på egna ben. En russinask fungerade som moraliskt stöd i handen på henne. Så nöjd är hon dessutom. Räknade inte stegmängden hon tar utan att falla. Men tippar på 5-10.

Det är så gulligt då hon staplar fram. Vinglar fram och tillbaka. Ibland hittar hon balansen. Ibland tappar hon den och faller pladask. Det stör henne inte, istället söker hon sig upp igen och börjar om från början. Härligt!